På den här sidan hittar du svar på några av de vanligaste frågorna rörande kandidater och partier. Sidan utvecklas kontinuerligt. Hittar du inte svar på din fråga? Då kan du kontakta valinfo@regeringen.ax.
Här hittar du frågor och svar för väljare och valmyndigheter.
Kan ett valombud vara valombud i flera olika val, d.v.s. både i lagtingsval och kommunalval i olika kommuner?
Ja, det finns inte några bestämmelser som förbjuder att ett valombud företräder en förening i flera olika val. Ett valombud får dock inte vara medlem eller ersättare i en centralnämnd.
Valombudet för en valmansförening ska vara medlem av föreningen och får inte vara kandidat i samma val. Valombudet för en etablerad politisk förening, en etablerad kommunal politisk förening eller en lokal förening får vara kandidat i samma val.
Även om det inte finns något som förbjuder ett valombud att företräda en förening i flera olika val (både lagtingsval och kommunalval) bör föreningen överväga om det är lämpligt i förhållande till valombudets uppgifter.
Spelar det någon roll i vilken ordning kandidaterna listas på den kandidatlista som lämnas in?
Enligt 47 § 2 mom. vallagen ska centralnämnderna sammanställa kandidatlistorna i den ordning som anges på de inlämnade kandidatlistorna. Det här innebär att den förening som lämnar in listan själv avgör ordningen på listan.
Får en etablerad politisk förening (i lagtinget) ställa upp kandidater i alla åländska kommuner?
En etablerad politisk förening (i lagtinget) kan bevilja en lokal förening rätt att ställa upp kandidater i kommunalval i den etablerade politiska föreningens namn. Den lokala föreningen behöver inte vara en registrerad förening men det är enligt förarbetena till vallagen viktigt att föreningen verkligen företräder den etablerade föreningens personmedlemmar i kommunen. Det behöver finnas ett skriftligt meddelande från den etablerade politiska föreningen till den lokala föreningen som ger den lokala föreningen rätt att ställa upp kandidater i den etablerade politiska föreningens namn.
Meddelandet ska vara ett beslut enligt det sätt som den etablerade politiska föreningen vanligtvis fattar beslut. Det behöver finnas ett beslut för varje enskild lokal förening som ges rätt att ställa upp kandidater i den etablerade politiska föreningens namn.
En etablerad politisk förening kan bevilja rätt att ställa upp kandidater i kommunalval till flera föreningar i samma kommun. En beviljad rätt att ställa upp kandidater kan villkoras med krav på att inte ingå valförbund.
Beslutet om rätten att ställa upp kandidater kan fattas i god tid inför valet.
Hur ställer man upp en samlingslista?
Samlingslistor fungerar som valmansföreningar och ska ställas upp enligt de regelverk som finns för valmansföreningar.
Jag har min hemort utanför Åland, kan jag ställa upp i val?
Om du har din hemort utanför Åland men har åländsk hembygdsrätt och är över 18 år (samt inte är omyndigförklarad eller innehar en militär tjänst) kan du ställa upp i lagtingsvalet. Om du blir invald i lagtinget men förlorar din hembygdsrätt förlorar du även din plats i lagtinget.
För att få ställa upp i kommunalval behöver man ha kommunen som sin hemort senast den 1 september under valåret. Du kan alltså inte vara kandidat i kommunalvalet om du har din hemort utanför Åland.
Hur många fullmäktigeledamöter ska väljas i respektive kommun?
Antalet fullmäktigeledamöter som ska väljas bestäms i förhållande till kommunens invånarantal på valårets första dag enligt vad som anges i 38 § i kommunallagen för landskapet Åland.
Kommunens fullmäktige kan före utgången av april månad under valåret besluta att antalet ledamöter som väljs skall vara högre eller lägre än vad som anges i 38 § kommunallagen. Antalet ledamöter skall dock alltid vara udda och får inte understiga nio.
Här på val.ax finns information om hur många fullmäktigeledamöter som ska väljas i respektive kommun i kommunalvalet 2023. Klicka här för att komma till informationen.
Hur många kandidater får ställas upp i lagtings- och kommunalval?
Enligt 38 § vallagen får man ställa upp ett antal kandidater som är högst två gånger så stort som antalet representanter som ska utses i valet. Samma regel gäller för både lagtingsval och kommunalval.
Eftersom det i lagtingsval väljs 30 ledamöter till Ålands lagting får man ställa upp högst 60 kandidater. Antalet kandidater som får ställas upp i kommunalval varierar beroende på hur många fullmäktigeledamöter som ska väljas.
Obs! Ett valförbund får inte heller ställa upp fler kandidater än högst två gånger det antal representanter som ska väljas i valet.
Under vilken tidsperiod ska valkostnader redovisas?
Enligt 3 § i landskapslagen (2011:17) om valfinansiering avses med valfinansiering kostnader för kandidaternas samt de etablerade politiska och etablerade kommunala politiska föreningarnas valkampanjer som uppkommer tidigast sex månader före och senast två veckor efter valdagen oberoende av när de betalas. Det här innebär alltså att kampanjkostnader (valåret 2023) för perioden 15 april 2023 – 29 oktober 2023 behöver redovisas.
Observera dock att finansiering som kommer in tidigare men används till kampanjen under den föreskrivna tiden också behöver redovisas. Den tidsmässiga begränsningen gäller när kostnaderna uppkommit, inte när de förfaller till betalning. Till exempel kostnaden för en valannons uppkommer då annonsen publiceras och inte då annonsen ska betalas. För mer information om valfinansiering, klicka här.